Vad beror demokratins tillbakagång på?

Vi upplever polarisering. Fakta och kunskap marginaliseras. Diskussioner blir debatter som oftast blir ett maktspel. Auktoritära ledare blir starkare och de beskyller motståndare för terrorism och fake news.

Tidsmässigt har dessa förändringar följt uppkomsten av sociala media. Tidigare var skvallerpress, konspirationsteorier och liknande oftast ett nöje. Saklighet och kunskap gick att hitta och tilliten till dessa var stor. Idag bildas bubblor där de som befinner sig i bubblan är helt övertygade om att de har den enda sanningen.

Vad beror detta på och hur vill vi att det ska vara?

 

Peter Pomerantsev är journalist och författare och jobbar för forskningsprojektet Arena i London. Arenas syfte är att bekämpa desinformation. Han publicerade i DN den 8 juni 2021 en artikel som beskriver problematiken och framförallt en vision om hur bra information/publikationer ska skapa en grogrund för ett bra samhälle.

Visionen/Utopin som man kan utläsa ur artikeln kan sammanfattas så här:

 

Public Service.2 

En utopi

 

Vill nå alla

De media som har en tydlig målgrupp är inte att lita på. Public service. 2 har inte en tydlig målgrupp de vill stimulera till upplysning, förståelse och kunskap. Publikationerna ska inte elda på polariseringen, tvärtom det ska ökar förståelsen.

”Ett mycket enkelt första steg är att undersöka huruvida människor från olika delar av samhället litar på ens rapportering. För närvarande är tillit ofta politiserat: i USA litar Fox News-tittare på Fox men inte på CNN och tvärtom. Äkta public service-media skulle behöva vinna tillit över hela spektrumet, utan att kompromissa med sina värderingar eller sin integritet. Det betyder inte att man ska vara snäll mot de verkliga fascisterna därute – tvärtom betyder det att man ska isolera dem.”

 

Saklighet viktigare än engagemang

Publikationer som engagerar känslorna är farliga. Tvärtom ska artiklar väcka nyfikenhet.

”En mer sofistikerad strategi är att utgå från kvaliteten på de diskussioner man inspirerar till. I Italien har vi, tillsammans med datavetare från universitetet i Venedig, undersökt vilken sorts artiklar om invandring som ökar eller minskar toxiciteten i kommentarsfält på Facebook: kort sagt, huruvida de får människor att ta till skällsord eller anklaga tidningen för att sprida fake news. Vi såg generellt att opinionstexter spädde på polarisering och toxicitetet, medan mer neutral rapportering som satte saker i sitt sammanhang inte gjorde det. Ungefär som en terapeut, som uppmanar patienten att ta ett kliv tillbaka och fundera på bakgrunden till och den bredare kontexten bakom svåra händelser, kan media hjälpa till att lugna ner stämningen och ge perspektiv.”

 

Du kan påverka

Public Sevice.2 arbetar för att människor ska uppleva att de kan påverka framtiden. Så som sinnesrobönen så tydligt beskriver ” acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”

” Ta frågan om varför människor tror på konspirationsteorier. En studie som vi nyligen genomförde i Ukraina visade att människor som tenderar åt konspiratoriska tankesätt och som är öppna för desinformation, i stil med konspirationsteorin att finansmannen George Soros i hemlighet styr Ukraina, delar en underliggande syn på världen. De upplever sig ha begränsad personlig agens och sakna kontroll över händelserna omkring sig. De tror också, inte helt obefogat med tanke på Ukrainas historia, att världen är full av dolda, ondskefulla krafter som vill dem illa.”

Ett exempel

Ett bra exempel på Public Service. 2 är Sveriges Radios vetenskapsredaktion. De gör forskning och kunskap tillgänglig. De låter aldrig sakligheten vika för att det ska bli kul eller uppskattat.

Du kan läsa hela artikeln genom att klicka här